Vi parkerade långt bort för att slippa köerna från tävlingen sedan och promenerade till tävlingsområdet några kilometer. På plats såg jag några Linnéalöpare och vi hälsade på Zilla. Min starttid 12.20 och Birgitta skulle starta först 13.10 så det ställde till planeringen lite. Vi gick till omklädningsrummen för att gå på toa och sitta ner i värmen ett tag. Sedan när vi började gå mot start blev det lite strul och kallt var det i linne, korta tajts och pannband så när vi väl var vid starten så hann jag bara med en kort uppvärmning på tre fyra minuter. Inte optimalt alltså.
I startfållan brukar jag vara ganska tuff och ställa mig långt fram men idag hade jag inte självförtroendet till det. Ställde mig snällt i bakre delen och förstod att det skulle vara lite trängsel i början.
Startgärdet gick bra och farten här bak i herrar motion var bara lite lägre än jag tänkt mig första kilometern. Höll mig från att försöka springa om utan lät bara strömmen föra mig framåt. När gärdet blev en cykelväg blev det trångt och saktade ner lite, då gick jag ut i kanten och började springa om, ömsom till höger och ömsom till vänster lite beroende på hur banan svängde.
För att gå under 43 borde jag hålla under 4.18 per kilometer. Det gick precis i den farten första kilometern, såg det på klockan och slappnade av lite. Nästa kilometer gick fortare, tyckte jag såg på klockan att den gick under 4.10 men var inte säker. Här är ett problem som jag knappt hör andra löpare snacka om. Att se de små siffrorna på GPS klockorna i full fart när man är trött och det guppar är svårt när man egentligen behöver läsglasögon för att ens läsa ett sms på mobilen.
Nu när de två första lätta kilometerna var avklarade började det komma små illasinnade "backar" som gjorde att jag inte riktigt kunde hålla farten uppe. Visst var det också det vanliga att löpare inte klarar att hålla till höger när de inte springer om andra vilket gör att man får springa ut i gräset/gruset/leran vid sidan av och kryssa lite när man vill om. Men det var som vanligt svårast att hålla farten i mitten av loppet som syns på kilometertiderna ovan. Eftersom vi hade ställt bilen långt bort och gått längs med hela slutet på banan så visste jag att det var en lång sugande backe på åttonde kilometern och försökte hålla igen utan att tappa allt för mycket fart för att sedan ha krafter kvar till en "spurt" de sista två kilometerna. Hade en känsla av att jag låg bra till för 43 minuter men visste inte så noga. Har bara innevarande kilometertid uppe på stora visarna på min TomTom när jag springer lopp. Var trött nu och fick kämpa som bara den för att hålla under 4.18 men det gick. Tittade på tävlingsklockan på stadion och räknade ut i mitt dimmiga tillstånd att det var nära 43.
Min klocka stannade på 43.08. Pers! Nära målet, snuddande nära, lite försmädligt men helt ok. Fick syn på Anders och gick fram till honom. Han hade satt pers och var strålande glad. Vi pratade med ett antal löpare på vägen genom medalj, vatten, kaffe, sportdryck, banan och kanelbulle. Många hade satt pers och det var en glad stämning. Jag frös som en hund efter bara någon minut och gick fort bort och hämtade överdrag.
Birgitta hade sprungit en halvtimme nu och jag lunkade bort mot 9 km märket för att heja fram henne sista biten. Hon kom mycket tidigare än jag trott och det var roligt att ha en bra dag båda två. Hon slog inte pers men var nöjd och glad.
Allt som allt var det en bra dag i tävlingsspåret. Personligt rekord med ungefär en och en halv minut på milen är bra. Nära mitt delmål 43 minuter. Nu blir det svårt att slå det i år som jag ville men det kommer visst ett år till efter det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar